Hantering av sparbuffert

På sikt är kontanter i sig inte någon vidare investering då man oftast får under 1% i ränta på sparkontot. Istället tycker jag att man kan se bufferten som en sorts försäkring, vilken i sin tur kan användas till att sänka andra kostnader.

Det jag menar med buffert är alltså ett sparkonto som bara ligger och tjänar ränta år ut och år in utan att man rör pengarna. Tanken är att man alltid ska veta att pengarna finns där ifall t.ex. hunden behöver veterinärvård, bilen behöver repareras eller något annat oförutsett. Själva poängen med den här sortens buffert försvinner ju ifall man planerar att ta ut pengarna löpande.

Först och främst bör man bestämma sig för hur stor kontantbuffert man behöver. Dessvärre finns det inte ett "one size fits all"-svar utan det är något varje person/familj måste bestämma utifrån sina egna behov. Dock tycker jag att minst 3 månaders samlade utgifter för familjen är en bra tumregel. Ifall man vill göra en lite mer ambitiöst uträkning så rekommenderar jag att man tar hänsyn till följande:

• Buffertstorleken skalas upp/ner beroende på månatliga utgifter vilket även ger att en större sparkvot minskar behovet av en stor buffert. Klarar man av att leva på säg 50% av inkomsten så ska det ganska mycket till för att man ska behöva ta av bufferten. 

• Fler familjemedlemmar (inklusive djur) kräver större buffert då dessa även ger större utgifter.

• Äger man sitt boende (småhus/bostadsrätt) så krävs en större buffert för att familjen ska kunna ta hand om akuta reparationer. 

• Skuldsättning ökar behovet av sparbuffertens storlek.

• Diversifierade inkomster hjälper till att minska behovet av sparbuffert (och tvärtom, givetvis). Hit räknas alla inkomster som familjen tar del av (t.ex. inkomster av kapital och tjänst). 

Eftersom ett sparkonto ger löjligt låg avkastning i dagens lågräntemiljö så kan det kännas lite surt att låta säg 50 000kr vara bundet där. Det är dock fullt möjligt att öka avkastningen genom att använda sparbufferten som en egen försäkring. Vet man att sparbufferten är på minst 50 000kr så är det exempelvis inga problem att höja självrisken på hemförsäkringen till 5000kr. Det i sin tur drar ner försäkringskostnaden som direkt följd av bufferten. Med detta i åtanke känns det inte lika jobbigt att sitta på en hög med kontanter som (förhoppningvis) inte behöver användas. 

Givetvis är det också så att ifall man behöver använda bufferten så är det mycket viktigt att man gör sitt bästa för att återställa den till sin målstorlek, annars fallerar systemet. 

I grund och botten är den här sortens buffert det viktigaste att ha. Familjen Aktieviking har tagit steget längre och använder följande struktur med ett flertal separata sparkonton. Varje sparkontos namn och funktion presenteras nedan:

• Invest cash: Här ligger pengar som väntar på att investeras. För närvarande nästan alltid tomt då det finns gott om bättre alternativ för pengarna än det här kontot.

• Resor: Aktieviking-familjen lånar inte pengar, speciellt inte till lyxkonsumtion som resor. Därför sparar vi ett fast belopp varje månad till detta. När det här kontot är tillräckligt stort för att täcka en resa vi är intresserade av (plus reskassa) så bokar vi resan och åker. 

• Buffertkonto: Här finns vår buffert i enlighet med vad som beskrivs i det här blogginlägget. Då vi lever på enbart min inkomst och dessutom har en dotter så har vi valt att bufferten ska täcka 5 månadsutgifter. Kanske är detta lite väl åt det försiktiga hållet men "better safe than sorry" :)

• Löpande kostnader: Vi har räknat ut hur stora utgifter vi har för t.ex. el, bredband, försäkringar osv på månadsbasis. På det här sättet har vi en fast månadskostnad för detta varje månad och sparar alternativt tar pengar från det här kontot för att ha ett jämt flöde. 

• Bilkonto: Lägger undan ett fast belopp varje månad som uppskattningsvis är stort nog att täcka årlig service, reparation och byte av däck. Det här kontot ligger hos Volvofinans. 

Vårt system är kanske lite "overkill" och är (tro det eller ej) ännu mer avancerat än detta. Mer om det i senare inlägg!

Vilka sparkonto rekommenderas då? De flesta av våra konton ovan är sparkonto+ på Avanza. Vi bryr oss inte jättemycket om vilket sparinstitut bufferten ligger på så länge det finns insättningsgaranti och räntan inte är alldeles för dålig jämfört med alternativen. Fördelarna vi uppskattar med att ha bufferten på Avanza är främst att vi lätt och smidigt får en överblick över vår ekonomi på ett och samma ställe och att räntas betalas ut månadsvis. De sparkonto+ vi kör på just nu är Collector och Nordax då dessa ger bäst ränta i skrivande stund. 

Vill man ha ett sparkonto med relativt hög ränta (1,5%!) och inte bryr sig om insättningsgaranti så rekommenderar jag Akeliusspar. Jag har själv ett konto där men har inga pengar på kontot i dagsläget då jag hellre har dem på Avanza. Tänk också på att Akelius enbart erbjuder 2 avgiftsfria uttag per år.